fredag, januari 15, 2016

nysta

 
Jag kanske föll för frestelsen att nysta upp allt garn, utom de handspunna. Det gick ju inte att stanna vid bara härvorna, utan varenda liten restboll (nästan) gjordes till sitt eget fina nystan. Så snygga! Egentligen tycker jag att härvor är väldigt tilltalande, men nu fanns ju den här makalösa manicken i min ägo, och med färdignystade härvor går det att börja sticka direkt när en idé kommer.
 
Innan garnet packades ned i de vakuumpåsar och stickkorg där de bor (jag har tyvärr inget fint garnskåp), kunde jag inte låta bli att se dem, alla färger ihop och för sig. Hittade hela färgcirkeln.
 
 
Sen såg jag de stora grupperna garner, de gråmelerade, vita och beiga. Så mycket vitt garn, trots att jag nästan aldrig stickar med bara vitt finns både kampes, plötulopi, z-tvinnat och ett par hekto abuelita merino. Men ofta finns vitt där som komplement och kontrastfärg.  
 
De varmt roströda, bruna, gula och knallröda som också ofta möter vitt och beige. Någon gång ska jag sticka en röd kofta. De svalt turkosa och blå, och små rester i grönt som jag så sällan stickar i trots att det kanske är mina bästa färger. Den gröna siri är min första färgstarka kofta, men jag har sedan tidigare garn till både en klarblå och en turkos tröja. Någon gång
 
 
Alltså, detta är inte allt garn jag har. Om någon blev orolig.

2 kommentarer:

Helga sa...

"Alltså, detta är inte allt garn jag har. Om någon blev orolig."
Haha :) Garn är så fint! Ibland är det så najs att bara klämma och ordna dem i fina kombinationer.

Cecilia N sa...

Skööööönt ....
Trevlig liten makalös manick du har.