söndag, augusti 30, 2015

valnötspeppen

Det har stickats många tröjor på slutet, och två isländska tröjor, en vandringströja och så vimpeltröjan väntar alla på att fotas när värmen lugnat sig lite och hösten börjar andas in sin svala höga luft. Men trots allt tröjstickande har jag inte en enda hemstickad kofta. Den enda koftan som stickats på länge, en egenimproviserad i Pickles tweed och med horribel passform, ligger i skämshögen och väntar på att repas upp. Samma väg som alla tidigare koftprojekt fått vandra.

Plötsligt kom den över mig - stickpeppen från avgrunden! Och inte vilken stickpepp som helst, utan koftstickningspeppen. Tanken var först att repa upp tweedkoftan och sticka om den till en driftwood, men efter lite ravelryande bland gamla favoriter fastnade jag igen, liksom varje gång jag ser den, för walnuss. Så för första gången i mitt liv (!) har jag köpt ett stickmönster. För att jag börjar förstå vad de menar, de som köper mönster för att lära sig nya tekniker, konstruktion, lösningar. Och för att jag tycker att walnuss är en så fantastiskt fin kofta i all sin enkelhet.



Enkelheten är förresten relativ, här pågår ett gäng olika saker samtidigt, och jag har redan fått lära mig 3 nya uppläggningstekniker, hur man gör saddle shoulders och knapphål över en rad, liksom hur pleats/små veck kan göras i stickning, och det är så grymt intressant och inspirerande att få lära sig något mer av alla de där små sakerna som får något att gå från det enkla till det genomtänkta.

Garnet är det otroligt mjuka Abuelita merino 3-ply, från pickles (efter att jag var med i deras inspirationsstafett fick jag handla med rabatt hos dem en gång, och garnet har legat i gömmorna och väntat på rätt projekt sedan dess). Detta är njutstickning på hög nivå.

fredag, augusti 21, 2015

loppis i köket

I sommar har jag fått mitt lystmäte (och mer därtill, herregud) på loppisar. Jädrar vad det har sprungits på loppisar. Jag var inte på jakt efter något alls speciellt, tycker att jag har det jag behöver. Men några småsaker blev det. Alla hittade hem i köket.

Jag hittade en rödrutig rund burk i samma modell som jag av en händelse började samla på en gång, med ett sådant där lock som går ned långt ned på burken, och med en liten tvärbalk man lyfter eller lirkar loss locket med. Två soppslevar i metall, ett led i det pågående projektet att byta ut allt i köket från plast till trä och metall. För att det känns så mycket mer hållbarare.


Och en så fin så fin gjutjärnsgryta. Jag älskar gjutjärn! Två olika jular har jag önskat och fått mina bästa kökssaker; en stor gjutjärnsgryta och en stor gjutjärnsstekpanna. Sedan stod där på en loppis en annan gjutjärnsgryta, storlek mindre och fick i kassan det perfekta priset 50 kronor. Och mamma hittade i gömmorna hemma en stekpanna i gjutjärn, också modell mindre. Nu har jag alla grytor och stekpannor jag kan behöva i gjutjärn.

På väggen i köket hänger två saker som gör mig väldigt glad varje gång blicken går dit. En gammal klocka med blå kant som tickar som en äggklocka och som man får vrida upp en gång eller två i veckan. Från en loppis i Småland och nedprutad av en bättre prutare än jag (som avskyr att pruta - men tydligen inte har några skrupler inför att låta någon annan göra det). Och tavlan från mormor som liksom är essensen av hemtrevlighet. Ett hem från en annan tid.

tisdag, augusti 18, 2015

byta mitt och ditt

Jag fick ett mejl. Emmy som har bloggen woolbox berättade att hon spunnit en massa garn i färger som inte kändes rätt för henne - men kanske för mig? Och skulle jag då vilja byta det mot min keramik? Gärna.


Det är fantastiskt garn. Många hekto i vackra naturfärger, jämnt och fint spunna och studsigt fina. Många många meter, att bli till tröjor och annat. Med andakt, jag som aldrig stickar i handspunnet undrar hur jag bäst kan hedra och framhäva hantverket i det. Vilka är dina bästa tips på mönster och tekniker för just handspunna garner? Tipsa mig gärna!


Emmy cyklade hem igen med ett antal kilo keramik i utbyte, och jag är glad över att se skålar, knappar, koppar och ljusstakar åka iväg och bli till glädje och användning. Jag passade på att inventera lagret, så nu är bloggbutiken uppdaterad - en del gods finns i lager igen (som vita nattljusstakar och svarta djupa ljusstakar), och de sorter som är slut är bortplockade. Välkommen in att titta!

lördag, augusti 15, 2015

Abisko - Nikkaluokta

Det var så oändligt vackert.
 
 
Alesjaure, på väg mot Tjäktja.
Snörik vinter i fjällen, och en sommar som kom sent (eller inte alls, metrologiskt sett), får jokkarna att svämma över, och små vattendrag att bli forsar. Några knädjupa vad, och många tack för utlagda broar och spänger.
 
 
Tjäktja och Tjäktjavaggi, vid Kungsledens högsta parti.
Snön ligger djup över det forsande vattnet och vi tvättar oss i snudd på nollgradigt smältvatten. På andra sidan passet breder en dal ut sig och får själen att värka.
 

Sälka och Singi, de vackraste platserna.
Omgivna av fjällen på alla sidor, hisnande. En nyfiken hermelin skuttar runt oss när vi gör äppelkaka på gasköket.


Kebnekaise, sydtoppen.
Renar med mäktiga kronor betraktar oss på vägen upp mot den molninsvepta sydtoppen, Sveriges tak. Min fina vän K och jag, med is i håret och immiga glasögon och för en liten stund så högt upp man kan komma med fötterna kvar på marken. Och hjärtat öppet.