onsdag, december 31, 2014

gott nytt!

Ungefär hälften av årets stickade projekt ligger obloggade färdiga eller nästan-färdiga femtio mil från den töande norrlandsstad där jag skålar in det nya året, så det blir svårt med någon riktig hantverkssummering.

Men jag har stickat fler tröjor under det här året än under alla tidigare år sammanlagt (tror jag), vilket känns himla trevligt. Min Hela är bland det bästa jag stickat, älskar den! Och så har jag fyllt på sock-stashen med vardagssockar rejält. Sjal blev det inte en enda, men där är jag ju också rätt välförsedd och har en tendens att bara vilja använda en eller två av mina hemmagjorda sådana -min två år gamla clouds over Tokyo används med kärlek varje dag från höst till vår.

Bland bilderna hittas kanske ett tema, flerfärgsstickning -det jag tycker är allra allra roligast att sticka. Och well, jag gillar resultatet också!



Tvåtusenfjorton utropades till 'de tillvaratagna chansernas år' och jag har haft ett år av nya bra saker i mitt liv; vandringar i Abisko och Jämtlandsfjällen, nya och gamla fina vänner, en sommar som ur en dröm, bra besked om framtiden, ny utmanande och tokigt rolig träning i acroyoga och en massa annat bra.

Tvåtusenfemton har jag bestämt ska bli 'det modiga året'.
Så, till alla filurer där ute, ett gott nytt modigt år till er!

söndag, december 28, 2014

vantar

Jag nålbinder roströda vantar.
Men de tjusigaste röda vantarna sitter på herr/fru ekorre därute i snön. Vore det inte för fönsterglaset hade jag kunnat snudda vid hen. Men det hade nog inte uppskattats, inte minst med tanke på den vantklädda lilla diktatorns utfall mot småfåglarna som också ville äta frön.

torsdag, december 25, 2014

dubbelmössa

Mellandagarna betyder uppsatsledighet! Yay! Jag gräver fast mig i soffan, överdoserar serier, dricker ohemula mängder chai, smygäter av allt gott som finns kvar från julafton och stickar en mössa. Det ska bli en dubbelmössa, så jag ska plocka upp kanten och sticka på en innermössa. Hoppas att det är så man gör. Den kommer bli tokigt varm.

 
Chai-te utan teblad
 
På ett ungefär:
2 kanelstänger
½ påse kardemummakärnor
2 stjärnanis
5 nejlikor
10 hela svartpepparkorn
5 cm färsk ingefära, skivad
 
Koka allt i en kastrull med vatten, låt dra så länge du orkar vänta. Kastrullen kan stå i flera dagar -det blir godare ju längre det står- bara att fylla på mer vatten och låta det koka upp.
Drick med varm mjölk och söta efter önskemål med till exempel honung, farinsocker eller råsocker.

tisdag, december 23, 2014

god jul, ju!


Hem-hemma ligger snön kall och lätt på varje gren och det luktar julmatsförberedelser, lussekatter, nyklädd gran och alla uppväxtår, högtider och somrar. Jag klipper snöstjärnor i papper till årets paket, bakar en sista-minuten-klapp och trakasserar smyckar katterna traditionsenligt med glitter. Går ut varje morgon för att andas och spara snötyngda träd i själen. Går hem, äter tretton lussebullar och stickar lite. Nu är det jul.

Riktigt fina dagar önskar jag dig, God Jul!

måndag, december 15, 2014

hwad nytt?

Jag bara skriver och skriver, kommer in på stickspår (inte den ulliga sorten), lägger tusen timmar på fel granskningar, kommer tillbaka igen, känner hopp, blir less, flyttar runt i tabellerna, tänker om, tänker bra, undrar om jag tänker rätt. Jag skriver uppsats helt enkelt. Och längtar efter att vara klar.


Men i lördags var jag med största delen av familjen på Skansen!
Jag tror inte jag har varit på Skansen sedan jag var barn, och även denna gång fick en förälder betala mitt inträde (heh), så minnena är mest från lemurerna och andra djur. Men denna gång var behållningen helt klart de fina gamla stadskvarteren!

Julmarknadshelgerna till ära "beboddes" verkstäderna av apotekare, boktryckare, metallarbetare, keramiker, glasblåsare och andra figurer som demonstrerade sina hantverk. Vad jag älskar sådana miljöer, alltid lär man sig något och så är allt så vackert, husen, hantverken, kläderna. Vi luktade på tinkturer och kryddor, såg julkort tryckas och glaskulor blåsas, imponerades av apotekarens uppstoppade krokodil (en sådan mäktig apotekare med internationella kontakter vill man ju verkligen ha) och fick solljus mot gamla fönster.


Sedan trängdes vi en stund på marknaden, såg jättejättefina kuddar i starkaste färgerna och linneprodukter för mycket mer pengar än jag har och gick nöjda hem utan mer än bilder (det är syster yster som photobombar så fint där) och en kram från familjen.

lördag, december 06, 2014

ankomst

Advent blev ljusets ankomst denna höstvinter. Välkommen tillbaka solen! Varje stråle och skugga känns som en glad hälsning, och tänk att snart snart vänder det mot mer och mer ljus. I tiden däremellan sol och uppsats så stickar jag sockar, nålbinder lite vantmudd och tappar upp årets hemgjorda glögg, denna gång med citrus. Glöggen ska drickas i djupa klunkar på aftonens kalas, så en riktigt fin andra adventshelg till er!


Ps. Tack för frågor och kommentarer om mina nästan färdiga projekt! När de är färdiga kommer de få alldeles egna inlägg där jag ska skriva ut all möjlig bra info om mönster och garner och annat som man kan tänkas vilja veta. Tills dess tycker jag att vi får ta en pepparkaka till. Och glögg.

fredag, november 28, 2014

lappa och laga

Nya rekord slås i avstånd mellan blogguppdateringar! All skriftlig kreativitet hälls just nu ner i uppsatsen jag skriver. De stora stickprojekten väntar på den sista blockningen och allt min hjärna önskar under författandet av den episka uppsatsen är enkla repetitiva projekt där händerna kan arbeta och huvudet kan lämna kreativitet och uppmärksamhet åt sidan.



Så det blir sockar.
Jag som aldrig varit en riktig sockstickare, tjocksockslagret var snabbt fyllt och spetssockar blev aldrig min grej. Men så upptäckte jag att mittimellansockar var precis min grej! Mellan tjocka och supertunna och helt plötsligt det enda jag ville ha på fötterna när jag är hemma. Jag slet ut mitt bästa par, stickade de fantastiska oktobersockarna som nu följer mig när jag hasar runt mellan datorn och tekokaren.

Och så har jag tagit tag i mina lappa-och-laga-ambitioner och precis repat upp de delar av de utslitna sockarna som går att återvända. Nu ska de bli ett nytt par (alltså vad jag myser över min egen duktighet i att repa upp och återanvända). Och så har jag redan hunnit sticka ett nytt par i favoritsocksgarnet (nyköpt garn). Så snart kommer jag ha två nya par i bästa garnet. och det känns ju himla fint, grå novemberdagar som dessa.

lördag, november 15, 2014

nästan där

Tillslut fästs det trådar. Trådfästning och blockning (eller väntan på det) är stationen med en av de längsta väntetiderna på den här linjen. Men nu har trådar på tre projekt fästs; isländska tröjan #2, tunna grå koftan som jag nästan glömt bort, och så ett par snabbstickade sockar i plötulopi. Nu väntar blockning för de två tröjorna, och sen lite fotande för att hamna på bloggen.

Plötsligt känns det som att jag visst hunnit sticka en del den här hösten ändå.

onsdag, november 12, 2014

nytt gammalt

Nålbindning, den outstanding långsammaste av mina tekniker. Jag har bara slutfört två projekt i det, och det var år sedan. Först ett litet mobilfodral som övning, sen ett par vita vantar som inte riktigt passade mina händer (och som lottades ut vid något bloggjubileum).

Men jag tycker att det blir så vackert. Strukturen som tunt fiskbensmönster i kontrast med det gjorda tygets tjocklek. Hållbart nog för de vikingar som också nålband (någon som vet mer om historien bakom tekniken?), och hur kan man inte tycka om en teknik där ens egen tumme avgör resultatet?


Det finns massor av sätt att nålbinda, som det brukar finnas när en teknik har "uppfunnits" gång på gång i olika tider och på olika platser. Eftersom det var så länge sedan jag sist gjorde det var jag tvungen att googla igång kunskaperna och hittade en fantastisk sida med bilder på mängder av varianter -små skillnader i det slutgiltiga resultatet. Sånt där som man gillar som nörd.

Jag tror att när jag nålband sist använde jag det som på sidan kallas finnish stitch 1+3, och beskrivs som det vanligaste i Sverige -och för den kunnige skulle det gå att ana att det är den variant som syns på bilden här i inlägget.

Nu när jag började om igen valde jag den finska varianten 2+2 som blir lite tätare, det passar för mina vintriga vantar som ska bli till. Rostrött garn, en nål av horn, och många många timmar. Mitt nyaste vantprojekt är alltså i samma garn som det på bilden, vantförsöken på bilden mötte graven nån gång för ett par år sedan -men nu är tiden mogen för ett nytt försök (som inte fastnat på bild ännu). Wish me luck!

tisdag, november 11, 2014

en sill på tåget

-Hej, är det du som är fröken c?

Förra helgen hängav jag mig åt en väldig massa timmars tågåkande. När jag stod på en av alla perronger som jag skulle stå på hörde jag det där och svarade förvånat att det är jag som är det (jag har liksom lite hunnit glömma bort att bloggen under sin mesta livstid hetat så).


Hon som frågade var Sillen stickar! Ja, eller Cilla då. Vi hade spontan stickjunta mellan Emmaboda och Alvesta och hann fika hallongrottor (tack!), prata om pågående projekt och jag visade lite snabbt grunderna i tvåändsstickning. Tack för att du sa hej Cilla -fram för fler spontana stickmöten!

Under den helgen åstadkoms i övrigt en ny tumme på de slitna och lite skitiga favoritvantarna. Bra. Jag vill försöka bli lite bättre på det där att lappa och laga och inte bara sticka nytt hela tiden... Så nu håller de åtminstone fram till nästa par stickas.

onsdag, oktober 29, 2014

oktober

Oktober tog med sig alla löv.
Lämnade världens grundfärger på betongens grå.




Garn: Hjertegarn i färgerna beige "sock 4", gul och orange "sock wool". Garnet hållet dubbelt. Älskar färgerna ihop! Lugnt och sprakande på samma gång.
Stickor: nr 3. Tätt tätt. Jag tycker om sockar så, tätt stickade i tunt garn.

Mönster: När jag bloggade om sockarna sist här, fick jag så många fina meddelanden, glada tillrop och förhoppningar om mönster! Det finns inget nedskrivet mönster för dem, tyvärr, de är som det mesta jag gör stickade efter egna fötter, händer och huvud. Jag skriver nästan aldrig ned hur jag gör, om jag vill sticka något likadant igen tittar jag på hur originalet ser ut och "läser" mönstret där. Aldrig trodde jag väl att jag skulle komma dit, göra på samma sätt som stickerskor i alla tider gjort. Känns tufft. Och praktiskt! 

Men jag har ritat en liten graf med det enkla mönstret, och så kan jag beskriva enkelt hur jag gick tillväga -så kan du om du vill göra ett par liknande som passar just dina fötter (men om du inte stickat sockar tidigare -gör det först, för här kommer inga riktiga stickningsinstruktioner, mer minnesnoteringar).



Ett inte-alls-riktigt-mönster för ett par mycket täta sockar för små fötter:

Längden på skaft och fot justeras enkelt efter hur många omgångar mönsterbård du gör, och vidden är enkelt förändrad genom att lägga till eller dra ifrån maskor i tvåtal eftersom mönstret upprepas över bara två maskor.

Jag lade upp 62 m med dubbelt beige hjertegarn på stickor nr 3, stickade vriden resår i 8 varv, sen slätstickning 2 varv innan jag började med mönstret. Stickade 8 omgångar av färgbården, dvs 4 ljusa och 4 mörka.


Tog sedan och stickade förstärkt häl (stickar varannan maska på rätan, sedan varannan -de ostickade- på avigan) med beige över 32 m, tills kantmaskorna på hällappen är ca 16 st. Stickar sedan en "vanlig" hälvändning, den orkar jag inte beskriva, och plockar sedan upp ca 16 m på var sida om hälen och fortsätter att sticka i mönster med färgbårderna. Minskade på varje varv (borde kanske gjort det på vartannat) i gränsen mellan de upplockade och ordinarie maskorna tills 60 m återstod. Använd minskningar of your choice.

När jag stickat totalt 15 mönsterbårder (8 ljusa, 7 mörka) på hela sockan byter jag till enbart beige och börjar minska för tån. Vid kanterna gör jag minskning-2 rm -minskning, använder samma typ av minskningar som vid hälen. Minskar på varje varv tills ca 8 m kvar, drar igenom garnet och fäster.

söndag, oktober 26, 2014

hållplatser

Det är stillsamt i stickeland.

Projekten har stannat på sina hållplatser, väntar på nya tider och tåg att hoppa på. Trådar som ska fästas innan sluthållplatsen kan nås. En del projekt har åkt fel och behöver vända tillbaka innan de kan åka vidare (de projekten är de mest motvilliga). Något projekt har blivit slitet av allt resande och skulle behöva extra omsorg innan det går sönder alldeles. Som vantarna.


Det här är mina bästa vantar. Ni vet hur det är med favoriter, de där som kanske först var oansenliga, inte de mest uttänkta, förädlade eller mest spännande att göra. Men som blev de där som alltid följer med. Så blev de här vantarna de bästa av alla, använda trots ett allt större hål på höger tumme. Ska försöka ta och laga det, repa upp och sticka om tummen.

Och så tror jag att jag ska försöka sticka ett par likadana, göra ett mönster av det nu när det blev så att de blev de bästa. De som alltid plockas fram.

torsdag, oktober 16, 2014

väntan

De mönstrade sockarna är klara och väntar på trådfästning.
Isländska tröjan väntar på upprepning och omstickning.
Vimpeltröjan väntar på samma sak.
Och jag? Jag väntar på helg med finbesök!

söndag, oktober 05, 2014

backa lite

Ville göra en tröja som var lite lagom oversize, bara så där så att den blir lite luftig. Känns nu oversize på fel sätt, så det ska repas upp en bit, tänkas och göras om. Jag är van att sticka för en lite lagom nära passform, så att göra lite för stort, för stort på det bra och sköna sättet, det är svårt. Vi får se hur det går.

onsdag, oktober 01, 2014

äppeltork

September blev oktober så snabbt att jag inte hann märka det. Höstdagar med det där gula och rostiga mot en himmel som är så klart blå att det knastrar i tänderna. Frostiga gräsmattor på morgnarna och element som tillslut får sättas på igen.


Efter tentan i fredags tog en vän och jag en roadtrip till Falun och Sundborn, Carl och Karin Larssons fantastiska hus! Man får inte ta foton därinne, men oj så mycket inspiration, så mycket färg och målningar överallt! Huset var från början litet, men så har de byggt på det bit för bit alltefter behov och inspiration -så det finns små rum överallt och en sån fantastisk villa villerkulla-känsla! Jag kom ut därifrån med en stark längtan efter att måla mönster i taket hemma...

En helt ledig dag idag, en lånad äppelurkärnare, tre och ett halvt kilo äpplen och en fantastisk äppeltork (stringhyllan) gör att hela köket doftar äpple. Vem hade anat att det var det lite för långa stringhyllor skulle användas till? Trevligt! Snart har jag vandrar- och fredagsgodis för ett bra tag framöver.

måndag, september 22, 2014

Hela

Den här gillar jag väldigt mycket!

Som jacka med stor schal när höstfärgerna faller ned över stan, under regnjackan en sen natt på cykeln, på balkongen i sista kvällsljuset. Otroligt fluffig, håller värmen fint och ventilerar ändå -sådär som bara riktig ull kan göra! Ull äger.



Garn: Plötulopi hållet dubbelt, i ljusgrått, vitt och svart. Totalt gick det åt ca 440 g till tröjan, 3 hela plattor ljusgrått och en del av en fjärde, och så lite av det vita och svarta. Garnet är fantastiskt! I och med att det är ospunnet får tröjan en väldigt mjuk och fluffig känsla, garnet fyller ut bra och blir följsamt. Garnet har jag köpt här.

Stickor: Nr 5 till tröjan, nr 4 till muddarna


Mönster: Hela, av Védís Jónsdóttir. Jag tycker att okmönstret är otroligt fint. Tycker om hur de vitfyllda fälten diskret liksom lyser upp mönstret lite och får det svarta att framstå tydligare, och så tycker jag om känslan av arkitektur i mönstret, lite som kyrkfönster. Mönstret är på isländska, det var roligt att se hur nära våra språk ändå ligger! Om man har stickat tröjor förut och vet ungefär vad som "borde" stå i mönstret är det lätt att tyda.

Ändringar: Mönstret är för korta ärmar och en ganska kort kropp, jag stickade helt enkelt kropp och ärmar lätt baserade på mönstret men mest efter eget huvud och en tidigare tröja, och så anpassat till rätt maskantal upp vid oket. Oket är superskönt! Har aldrig lyckats sticka en rundringad tröja som sitter bra, men den här gör verkligen det för mig. Jag lade till några förkortade varv i nacken, de syns som en bredare svart kant, och tycker att det blev bra -ska göra ännu fler varv nästa gång.

lördag, september 20, 2014

jämtlandstriangeln

Det var sol och en himmel som var så mycket större än hemma och en rymd utan ljud. Den enorma tystnaden över hedar och höstglödande fjällbjörkar följde oss mellan mjuka berg och betande renar.


Vi hade det så överdjuriskt bra. Vi sov i solen på mjukt ris, drack bäckvatten och destillerade ned livet till det viktigaste. Två dagar strålade av sommarsol och uppkavlade underställsärmar, en dag lindade in oss i dimma och lät bara solen lysa upp leden en liten bit i taget i silverskimrande dis.

Jag njöt hela vägen. Av att komma in i lunken och lugnet, av vandringssällskapet och nya sköna människor vi träffade längs vägen (tänk att det kan vara så socialt mitt i den privata ensamheten, det tycker jag om). Av att inte ta några beslut, att låta tiden gå från klocktimmar till kroppslig tid. Vi tittade på klockan när vi lämnade stationen på morgnarna, sedan fick den vara avstängd tills vi var framme vid nästa. Äta och pausa när kroppen tyckte det, inte klockan.  


Vi lyxvandrade med lätt packning och bodde på STF i Sylarna och Blåhammaren, njöt av varma duschar och bastu med utsikt och ensamheten i köket när precis alla utom vi och tre nya kompisar åt på restaurangen. Men att få äta egentillagad linsgryta med solens sista ljus över bergen, det var lika fantastiskt som den bästa trerättersmiddagen.

Ingen av oss ville stiga på nattåget söderut igen och drog ut på färden ned mot Storulvåns fjällstation. Himlen var så klar och själen så lugn.